DollarGrynet

åter igen måndag, nu sitter jag och smått halvsover känns det som, hoppas på att älsklingen får sluta tidigare.
jag har suttit och funderat på mig själv och lite " stuffs" som jag gjort och gått igenom i mitt liv.
och vem/vad som gjort mej till den jag är idag.

Flashbacks

Jag skriver bland annat detta för att förklara varför jag värdesätter det jag har så högt och varför jag tycker att man ska vara rädd om det man har och vara ärlig. Och för att det är kanske lättare att förstå mig som människa .
Jag står upp för den jag är och säger vad jag tycker och tänker . Och jag är väldigt tacksamm för ni som finns där för mig .

jag föddes i karlskrona , 1986 , började skolan i Nättraby , där gick jag upp tills nian. 99/00 var jag på komfirmations läger , när jag var på väg hem, åkte jag med en kompis familj, Jag hoppade av hos en annan kompis, där skulle morsan och farsan hämta mej . Dom kom, som planerat , men värkade vara ganska nere , morsan frågade om hon kunde få låna deras telefon, jag tänkte inte mera på det, vi pratade på som vanligt. när jag gick in för att gå på toaletten , så hörde jag mamma säga

- jag vet inte hur det kommer att gå, vi har ingenstanns att bo.

fundersam som jag blev gick jag vidare . Tänkte en stund för mej själv, tänk om dom ska gå ifrån varanndra eller nått. Det är något osm inte stämmer . När morsan sa att det var dags att köra, gick jag i min egna värld och fortsatte att fundera. Jag beslöt mej för att fråga vad som stod på. Mamma tittade på mej och sa vi tar det senare.
men envisade mej om att fråga igen .  Innan under dagen viste jag att dom ahde varit på hundutställning i växjö. Men inga hundar var med i bilen . Inte min syster heller . När vi väl satte oss i bilen frågade jag var hundarna och min lillasyster var , Mamma vände sig om till mej och sa att det hade varit en olycka , direkt kännde jag att hela kroppen blev kall och stel. Hon fortsatte att berätta att , det hade varit en brand . Huset vi bodde i då , hade brunnit ner . Och tre av våra hundar hade Dött av rökförgiftning. Dom hade fått ett samtal av polisen när dom var uppe på hundutsällningen . Deras vänner som oxå ställde där uppe tog hand om hundarna som var med ( patsy,suma,ted,queene) , Och kört . Min syster hade fått åka med hem . När dom kommit hemåt mötte dom av ett stort rökmoln, brandmän och poliser , även mina morföräldrara samt mammas bröder . Min syster som inte var mera än 10/11år då , sprang fram till brandmännen och frågade vad dom gjort . Hundarna som hade fått vara hemma den dagen (ferdinand,shark och bodd) bar dom utt och la på gräsmattan och la ett skynke över . En av hundarna levde fortfarande men var svårt rökskadad . Hundarna hade olika rum dom legat och sovit i , det visdade sig att Bodd varghunden hade gått igenom alla grindarna i de tre rummen , när brand männen väl kom in i huset, låg alla hundarna i en hög på köksbordet , som stod intill ett fönster. Troligt vis skulle som fösöka ta sig ut det hållet , men hade ingen ork kvar , och bordet höll inte den tuga varghunden . . Jag satt tyst en lång stund .
Vi fick sova hos mormor och morfar tills vidare . Mamma fick hämta två av de fyra hundarna som några vänner hjälpt till med att passa . man kännde sig tom i flera dagar efter . Olika kompisar samlade ihop tillfäliga kläder till oss. Att äns liv kan bara rasa samma så lätt . 



           

Vi fick en lägenhet på kungsmarken någon vecka efter. Och bidrag till att köpa det som fattades till hemmet och hushållet . Det tog ett tag innan man var i ordning . Bara några dagar efter så var det dags för att åka tillbaka till skolan . Läraren, hade sagt till de andra eleverna att dom ska ite ställa några frågor!! Andra dagen i skolan minns jag väl, en av dem som skulle ha föreställt min bästa "vän", sa medans vi satt och käkade , fan anna , kan du hämta vatten, jag brinner jag dör .. Jag reste mig upp och hämtade vattnet , men gick fram till henne och hällde det över henne och sa tack och gick sen .
En lärare bad jag fara så långt det går , rent åt h*lvete , Jag bad om nya skolböcker , för som ni förstå så har jag inga kvar . Han tittade på mej och sa att , jag fick hålla reda på mina böcker bättre , och jag var slarvig , SLARVIG skrek jag på honom , ursäkta då om mina bröcker brann upp!! och gick därifrån.
Han kom efter mig och högg tag i min handled, så pass hårt och kraftigt  i farten när han drog mig tillbaka . Och gav mej en ursäkt, för att han hade glömt , 6 dagar efter , allt hade hänt! Glömma , ahja , inte nog med det , lyckades han ge mej en spricka i handleden . Ringde efter farsan , han sökte upp läraren och frågade , hur det stod till igentligen .

Skolan sa att gick kunde ta och gå en runda , när det blev jobbiga stunder. Och återkomma till lektionen .
Men dom satte aldrig stopp för det. Det lyckades bli en mörk friåkning , till en ond cirkel av skolkning!
Man tackar (ironi) . Det gick så illa att tillslut gick man aldrig till skolan. Han hade andra ställen att vara på .
Man drog lögner för  föräkdrarna att man gjorde något helt annat . Många gånger hittade dom mej , men man försökte alltid att dra nödlögner , men det gick inte dom på tillslut . Även , uppe på kungsmarken hamnade man i inte så bra sällskap , förutom en gamal tjejkompis, hon var den ända som var bra sällksap . Man hittade de som sålde billiga ciggaretter som man köpte till polare i skolan. Jag minns en gång väldigt väl, en kille han fick inte sina cigg i tid. Det slutade så illa att han fick ett tag runt om min hals och slängde upp mig mot väggen och skulle , "döda mig" det var vad han skrek ordagrannt . Min fd tjejkompis ringde efter Farsan . När killen hörde det så sprang han iväg. Farsan kom , vist då försökte man förklara allt . fast jag sa att jag var skyldig killen pengar . 
men dte var jag ju tekniskt sätt . När läraren hämtade killen , så slängde pappa till honom pengarna och sa att han skulle inte röra ett hårstå på mig .


Många kvällar stack man ut för att träffa andra där vi bodde även att man inte fick , många gånger gikc man ut i stumpsockarna för att , dom inte skulle märka något . Men dum som man var, vist märkte dom ju det , pappa drog ut och han hittade mej och fick hem mej . Åter igen utergångsförbud, men man bara trotsade dom.
Ingen av dom hade förtroendet för mej kvar . Jag hade inget tro kvar på livet . Jag bryde inte mej om något mera . Skolan ringe misnt en gång varje dag . Tillslut hittade mian föräldrar ett hus utanför karlskona i skogen .
Jag strejkade , bara vägrade , och va fan skulle jag packa för, typ ordagrannt . Hade ju annat för mej .
Jag försökte även sticka ut under valborg . Men lyckades inte . Vad jag minns var att jag trotsdae mamma den kvällen och sa en massa elaka saker som sårade henne . Det sluatde med att vi slog till varandra . Hon gick därifrån . medans ajag blev kvar . Det tog nog minst en vecka innan hon pratade med mej igen .
Några dagar innan flytten sa hon till mej , Nu får du välja , jag har fixat ett fosterhem till dej , eller föröska lösa detta , och bo kvar hos oss. Tankarna snurrade i huvudet . va fan ?! är det så här illa ?! Jag beslöt mig för att lösa det med henne . och alla andra i den övr familjen. På det nya stället var det en nystart tänkte jag . Det var ju sommar lov . Jag gick ut utan betyg , så det blev inviduella programmet för mej . Jag började med att protestera , skolka som vanligt . Men en sak som fick mej att börja se anorlunda lite iallafall var en kille jag träffade där uppe i skogarna . Det höll ett litet tag iallafall. Lärarana där jag gick var  ganska ok . Vi trivdes inte i huset som vi hade hittat och beslöt oss att flytta igen , fast denna gången till en annan kommun . Anna blev flyförbannad igen . ^^
Men hade som sagt inget val. Men inget jag ångrar idag heller =) . Efter ett tag tog det slut det fungerade inte på distans mellan oss. Jag började även umgås med några andra uppe på porgammet som inte var här i från .
Dom fick mej till att halka av banan till lite värre saker . (inget ingående i det ). En dag ringde Polisen till mamma och frågade om hon hade en dotter i 16 årsåldern, som hette Anna . Hon fick beskriva mej . sen så fick hon hämta mej på station. När vi kom hem , så åkte pappa för att jobba . Han tittade inte änns på mej . Hans lilla gnista som var kvar för mej försvannhelt. Jag kännde mej så ensam . Jag fick börja på BUP , och prata , men det kom vi på ganska snabbt att det fungerade inte. Den hårdaste smällen jag tog , det var att dem som skulle vara mina vänner, var aldrig det . dom flesta hade utnyttjat mej och lurat mej . Jag var ensam helt . Började sköta mitt liv . Gick ut Iv med betygen i handen . =) Började på barn&fritidsprogrammet , jobbade på min relation till min mor och far. Det finns mera jag kan berätta som jag varit med om men men inte mera idag . . Och idag har jag mina gymnasiebetyg. När jag tog studenten stod jag framför min far & mor och grät , det ända jag kunde säga var - jag har klarat att , äntligen , upprepat om och om igen . Vilken lycka . Idag har Vi världens bästa kontakt tycker jag :P och jag mår bra . Har väldens finaste Sambo och en underbardotter . Och underbara vänner . Jag har fortfarande lite svårt att lita på kompisar och lärakänna nya så . Men försöker..
Men ni som jag har. gick snabbt in i hjärtat...